Fortsättning på eländet...

Nu har jag inte hört av mig på ett tag, men det beror på att jag inte har så mycket annat än hosta att rapportera om. Och det är ju inte så kul.
Läget är i alla fall så här; Nu hostar Rina, Big och Kelly!!
Lilla Inka har sitt kvar. Hon lär ju inte klara sig ifrån det hon heller.
Det som är skönt är att det inte verkar vara speciellt jobbigt för hundarna.
Nåja, dagarna går och snart är det väl klart så vi kan börja träna igen!

Kennelhosta

Tyvärr verkar det som om jag fått Kennelhosta här på gården. Än så länge är det bara Yang som fått det, men inkubationstiden är 4 till 10 dagar så nu är det bara att vänta och se vad som händer. I lördags bröt det ut på Yang. Han hostade i 4 dagar och idag verkar det vara över. Han har varit pigg och glad hela tiden, så det verkar inte ha varit så jobbigt för honom.

Jag har fått information från min veterinär här i Örnsköldsvik och jag har läst överallt på webben om denna sjukdom. Tyvärr är det inte lätt att få entydiga svar på de frågor man har. Om det är någon som är mycket kunnig på området så vore jag tacksam för information om det jag skriver nu verkar vettigt.

Flera olika smittämnen är inblandade. Vissa smittämnen kan ensamma orsaka typiska kennelhostesymtom, medan andra smittämnen främst förekommer i kombination. Det är endast genom provtagning man kan bedöma om det är virus eller bakterier som utlöst kennelhosta på hunden. Det är lite svårt att bedöma hur länge hunden kan smitta andra hundar. Det är beroende på vilken typ av smitta hunden fått.

På ett ställe på webben läste jag till och med att hunden kan smitta innan hostan startar och om det är så kan man ju förstå att smittan kan sprida sig lavinartat.

Efter en inkubationstid på 4 - 10 dagar bryter sjukdomen ut. Hostan är kikhosteliknande och hunden kan också kräkas upp ett vitt slem. Djurägaren tror ibland att hunden satt något i halsen. Ofta har hunden också en kort febertopp i samband med starten av hostan. Hunden kan sedan hosta så lång tid som upp till ett par veckor. På Yang gick det ju som sagt över fort, men om hunden är gammal, mycket ung eller i övrigt är i dålig kondition kan sjukdomen bli mer dramatisk. Man bör, om sjukdomen drar ut på tiden, regelbundet undersöka om hunden har feber. En allvarlig komplikation är nämligen lunginflammation.

Under tiden hunden är sjuk skall den vila.

Smittan sprids främst genom direktkontakt nos mot nos, men kan också spridas på några meters håll vid t ex nysning. En vanlig orsak till smitta är att hundarna dricker ur samma vattenskål eller biter i samma leksaker. Dessutom läste jag på webben att en typ av smittämne kan överleva en stund utanför hunden och om det är på det viset är det ju lite svårare att klara sig från att få sin hund smittad.

Vad jag förstått av min veterinär går kennelhosta nu i Örnsköldsvikstrakten och då är det extra viktigt att man är noga med att inte ta för mycket kontakt med andra hundar.
Låt inte hunden nosa på andra hundar och inte dricka vatten i en kollektiv vattenskål.
Kolla din hund noga för att snabbt upptäcka symtom och isolera din hund.
Lyssna på andra hundar för att höra om de hostar och informera ägarna om vikten att avskilja en hostande hund.
Det är särskilt viktigt att ni som varit här och tränat på sistone är noga med att kontrollera era hundar.

Jag stänger nu för träning till dess jag vågar anse att smittorisken är obefintlig. Jag kommer att följa de råd jag fått, att inte låta mina hundar få kontakt med andra hundar förrän efter en månad. Om det är så att enbart Yang får sjukdomen kommer vi att känna oss fria i slutet av augusti. Men, om även de andra hundarna kommer att bli smittade, kan det maximalt dröja till slutet av september innan jag kan känna mig helt säker på att vi inte smittar andra.

Det enda sättet att få bukt på utbrottet är att alla som misstänker att deras hund fått kennelhosta tar sitt ansvar och inte utsätter andra hundar för smittorisk.

Shopping

Idag har Mia (hon med tjockmagen) och jag varit och handlat mängder med småkläder, småfiltar, småpåslakan och mycket, mycket annat. Så himla mycket gulligt det finns! Nu är det bara fyra veckor kvar till beräknad nedkomst så det är säkrast att vara förberedd. Det är verkligen spännande att bli mormor.

I övrigt har nya fågelupptäckter lyst med sin frånvaro på sistone. En morgon fann jag en fågel jag aldrig sett förut, tog massor med kort, för att senare upptäcka att det var en fiskmåsunge. Inte speciellt ovanlig fågel alltså! Men gullig var den.

Vet ni, nu har österrikarna tagit fram en glass för hundar. "Dogissimo" heter den och finns i smakerna vanilj, ris och soja. Det låter ju smaskens.

Höskörden klar!

Ja nu har vi faktiskt gjort klart "Slåttanna". Så himla sent ute har vi nog aldrig varit. Klövern stod som små träd på åkern så jag undrar vad korna skall säga om det fodret. Nåväl, det spelar inte så stor roll eftersom de egentligen inte producerar något. Om höet inte är så kraftigt så får de i stället äta så mycket de vill. Det blir de säkert glada över.


I torsdags kom Tarmo och Håkan och tränade en stund. Oj så bra Nero går nu! Det är en fröjd att se. Nu fick jag också för första gången se Håkans Ike. Det var verkligen en fin unghane. Pigg och alert liten pojk som ser ut att använda huvudet dessutom. Det skall bli intressant att följa hans framtida karriär.



Jag glömde fota på träningen så det får bli en fågel till då. När jag satt och jobbade med min Romguide upptäckte jag denna bild på en koltrast som vi fotade i Forum Romanum.
Jag hade glömt att jag såg den i februari när vi var i Rom, så glädjen var stor när jag nu kunde sätta ett kryss till på min fågellista.








Ett litet inlägg till angående mördarsnigeln: hörde på radio att någon krögare, som jag inte kommer ihåg var han bodde eller vad han hette, blev så förbaskad på mördarsniglarna som ätit upp hans kryddgård. Han bestämde sig för att ge igen med samma mynt; nämligen att äta upp dem. Enligt krögaren var sniglarna allmänt oaptitliga, extremt grönslemmiga och smakade unket, men med en massa olika kryddor slank de ner! Hugaligen.

För någon vecka sedan upptäckte vi två hundar inne bland fåren! Det är ett elände med jakthundar hos tamdjuren. Jag har hört att de flesta skador på får inte beror på rovdjur utan på hundar. Vi blev väldigt förskräckta naturligtvis, men som tur var jagade fåren själva bort den ena hunden (det var ingen jakthund) och jakthunden skällde först och skrämde fåren, men efter ett tag vände fåren sig mot hunden och då la också han av. Till slut kom matte och lyckades få tag på hundarna.
Nu läste jag i senaste hundsport följande
"Anträffas lös hund på ett område där lantbruksdjur finns, får hunden, om den inte låter sig infångas och om det är nödvändigt för att förhindra skada på lantbruksdjur, dödas av den som äger eller vårdar lantbruksdjuren."
Oj då, nu får nog jakthundarna försöka undvika våra får för Kaj har en hel del stora starka bössor!

Träning

Det är träning som vanligt torsdag kväll kl 18.00. Här regnar det nu, men jag hoppas det skiner upp till vallningsträffen.
Läste att Mördarsnigeln är på väg upp till oss. En stor, slemmig sak som kan föröka sig själv och som är nästan omöjlig att utrota! Huh! Tydligen är Myskanka den enda egentliga fiende som denna best har. Det kanske är dags att börja föda upp Myskankor för uthyrning!

Junikatter

Hörde på radio igår att nu är det inte enbart "sommarkatter" som är ett problem. Sommarkatter är som bekant katter man har över sommaren och sen överger när det blir höst. Det är ofattbart hur man kan göra så! Nej, nu har det dykt upp ett nytt problem. "Junikatter" är katter som bor hela året hos familjen, men som när man åker på semester kanske i flera veckor, bara lämnas ute eller lämnas ensamma inne i lägenheten med en hink med kattmat och badkaret fullt med vatten.
Jag som konstant har massor med djur att ta hand om kan inte förstå att man inte skall orka sköta en endaste liten katt!




Jag delar ut tidningen två veckor nu igen och jag har hittills sett en Strandskata (ingen kamera med den morgonen) och denna fågel som jag tror är en Storskrake. Det var motljus när jag fotade och innan jag hunnit runt för att ta ett bättre kort hade hon flugit iväg. Men, efter idogt bläddrande i fågelboken, har jag nästan bestämt mig för att det är en Storskrakehona. Rätta mig gärna om jag har fel!






Min pappa gjorde en gång i tiden en väldigt fin liten vagga för sina barnbarn. Min syster använde den till sina små barn och jag kommer så väl ihåg när pappa skickade den till mig inför Karls ankomst. Han hade, som alltid, packat in den så himla noga med massor med kartong, papper och snören med tusen knutar på. Han var alltid mycket noggrann när han paketerade något. På fredag nästa vecka är det 17 år sen. Karl fyller nämligen år då. Tänk vad tiden går fort!
Nåväl, nu har vi sett till så att Maria och Thomas fått vaggan så att de kan lägga sin lilla baby där i.

Erika Janunger

Erika Janunger är Öviksflickan som fick konstfacks största stipendium i år. Det har ni säkert läst om i tidningen. Erika är en mycket duktig designer och filmen hon gjorde innehåller de möbler hon designat. Hon har också regisserat filmen och sjunger själv titelmelodin. Nu har vi alla möjlighet att se detta prisbelönta examensarbete Weightless på Myspace. Bläddra ner en liten bit på hennes Myspace-sida så ser ni filmen där. Klicka bara på pilen i mitten så startar filmen.
Hon har tidigare släppt skivan Hazy på Skivbolaget Yellowfish och är ena halvan av Television Music Man (andra halvan är min son Magnus).
Hennes officiella websida hittar ni på http://www.erikajanunger.se/

Sopsortering och varmvatten

Hittade i tidningen Hundsport en artikel om två Kelpies som har lärt sig att sortera sopor! Deras husse, Anders Lundberg, jobbar som miljökonsult och är även klickertränare. Han har lyckats lära hundarna skilja på fem olika sorters sopor, t ex batterier och burkar. Hundarna lägger rätt sorts sopa i rätt sorts låda. Som belöning efter avslutad sortering får de var sin peng. Den lägger de i en särskild ask. Därefter får de sin låda med ben. Det är ju helt otroligt vad man kan lära en hund. Jag tycker sopsortering är lite knivigt ibland. Kanske jag skall ta hjälp av mina hundar!

Som alla säkert vet vid det här laget så skall jag snart bli mormor. Nu är det bara fem veckor kvar till dess mitt lilla barnbarn är beräknat att komma.
Min förra man, Tommy, som ju följaktligen kommer att bli morfar, var så himla hygglig att han åkte nonstop från Karlstad till Mia i Västerstensätt med en varmvattenberedare som han fått tag på. Det var verkligen vänligt, för Mia och Thomas har inte haft någon. De har varit tvungna att elda i pannan först för att få varmvatten och det är ju jobbigt när man får en ny liten familjemedlem, som kanske måste få ren blöja mitt i natten. Igår hjälpte Kaj dem koppla in beredaren.

Det är verkligen skönt att ha hjälpsamma och händiga män i familjen!

På bilden nedan ser ni Thomas gulliga lilla dotter Wilma, som snart skall bli storasyster, tillsammans med deras hund Frille.

Efter beredarinstallationen bjöd Mia och Thomas på en mycket god middag ute i trädgården. Därefter hade vi en trevlig kväll tillsammans då vi spelade ett spel där man skall rita och gissa. Himla kul! Det är verkligen trevligt att sitta tillsammans och spela spel. Nu för tiden blir det alldeles för mycket TV-tittande och alldeles för lite umgänge.

Lite funderingar bara

Visserligen behöver vi ju vattnet, men som det är nu så blir vi aldrig klara med slåttern. Det gör egentligen inte så mycket för det är kornas mat vi skall ta nu framöver och eftersom de inte mjölkas längre så har de inte så stora krav på foder med höga proteinvärden. Det skulle i vilket fall som helst kännas skönt att slippa gå och fundera på om vi skall slå eller inte.

I övrigt har jag köpt mig en kikare! Det var verkligen revolutionerande för min fågelskådning. Jag ser himla dåligt på långt håll, så för det mesta har jag fotat det jag trott varit fågel och rusat upp till datorn för att se vad det var. Jag har hur många bilder som helst på Gråsparvar kan jag säga. Dessutom har jag några bilder på stenar och fårlortar! Nu kan jag kika först och om det är en fågel kan jag fota eller helt enkelt bara sätta ett kryss. Det har underlättat en hel del.

Jag funderar faktiskt på att ta en kull valpar till mellan Rina och Big. De valpar de fått tidigare känns så väldigt behagliga. Nero går som en gud och jag har fått rapport från Sari att vallningen går mycket bra för henne och Iiro (Garm) borta i Finland. Vad jag hört och sett av de andra valparna verkar de ha lika goda talanger de också.
En liten fågel viskade i mitt öra att Arnold är mycket nöjd med Spots arbete på hans kvigor. Spot verkar ha blivit mycket stark. Han fixar tydligen nu också de äldre kvigorna, som jag tyckte var mycket jobbiga. Det är ju otroligt för han är ju fortfarande så ung.
Vi får se nu när Rina löper hur jag känner det. Det beror lite på när hon kommer i löp för valpningen får inte kollidera med min och mammas semestertripp till Mallorca i höst.

När det gäller tävlingar för min del tror jag inte så mycket på det i år. Jag har lite tröttnat på tävlingsträning faktiskt. Det är så mycket roligare att hålla hundarna lite friare och låta dem klura ut saker själv i praktiskt arbete. Jag såg Big igår på träningen. Nu har nog han blivit kurshund. När fåren sticker behöver jag bara säga Big så går han snyggt och prydligt ut och styr tillbaka fåren till den som håller på och vallar! Oavsett var jag är. Nåja, jag vet ju att det går fort att plocka tillbaka honom, men jag vet inte om jag vill. Han tycker ju det är så kul nu för tiden. Det tycker även Rina för nu har hon bråttom igen.
Det är väl kanske lite synd att jag inte tävlar med Kelly dock för hon går så himla bra. Vi får väl se.




Den här fina sommarvallningsbilden skickade Joakim till mig.
Det ser ju lugnt och behagligt ut eller hur?







Jag håller på med att färdigställa en reseguide över Rom, så jag skall ta och sätta igång med det nu. Jag fick ju en hel del ganska bra bilder där och jag tycker jag vet så mycket om staden att det känns kul att försöka få till en guide på nätet. Karl, min yngste son, håller på att tillverka sidan åt mig. Det blir något av ett mandomsprov för honom, så det skall bli intressant att se hur han lyckas.Magnus, min äldste son, har tidigare tillverkat mina sidor och även optimerat dem. Han har nu börjat arbeta på ett företag som bland annat har en del pokersiter. Om ni är intresserade av lite gambling så kolla in här: Poker

Träningsrapport

Vilken härlig kväll det blev idag! Solen kom tillbaka och varmt och gott blev det igen. Kanske lite för varmt för fåren, men då fick hundarna tänka på att ta det lite lugnt och det är ju inte fel det heller.
Jag var bara tvungen att lägga in en bild på Bodils Gil högst upp. Hon är ju helt otrolig! Hon är 13,5 år gammal och vallar fortfarande. Vad blir det om man jämför med en människa? 95 år!!
Är det möjligt?...
Hon hör dåligt, kanske ser dåligt och är lite långsam men hon tycker det är så kul med vallning. Idag gjorde hon ett ganska långt hämt och lyckades hinna upp fåren. Oj, så kul för Gil.



Ingrid och Nalle kom och jag fick äran att gå med honom. Tack för det! Nalle är vansinnigt kul att gå med och han gjorde enorma framsteg idag. Det är mycket vallning i honom och han är så enkel att lära. Han verkar fatta direkt.

Dessutom är han så väldigt lydig. Ingrid har gjort ett mycket gott grundarbete och då är det ju ingen konst alls.

Nalle är snabb och har stenkoll på fåren, men kan också gå lugnt och fint när man ber honom göra det.

Tarmo kom så klart med Birk och Nero. Tyvärr hann jag inte ta kort av dem och inte heller av Jocke med Jimi. Jag vet inte vad jag håller på med. När det är vallning glömmer man så lätt allt annat. Kanske Jocke har någon fin bild. Han brukar ju vara snäll och skicka.

Nero och Jimi gick det galant med. Det är också kul att se att Jocke direkt fattat hur han skall gå med sin hund. Det kommer att gå väldigt bra för dem framöver. Det är jag säker på.

Birk segade på i utgången igen, så vi får ta och testa lite nya metoder nästa gång. Det är bara hämtet som krånglar lite för honom. Annars är han klar.

Faktiskt tog jag en liten bild på Kelly, så hon kan väl få vara med för en gångs skull.

Jag försökte ta några bilder på Sörens son och Hampus, men jag hann inte med. Jag skulle nog ha fotat när Hampus låg still och väntade på sin tur.

När jag kollade korten fattades Hampus helt på ett kort, på ett var bara svansen med och resten var extremt suddiga. Vilket betyder att han jobbar på som bara den. Han är en lustig liten rackare, Hampus, han jobbar hela tiden men det går lugnt till i alla fall. På något konstigt vis. Han röjer inte, men han har ett visst, ganska nära, avstånd till fåren och det behåller han hela tiden.

Sören och Tyson gick en kort sväng också, men sen var de tvungna att åka hem och mjölka getterna så de hann inte så mycket tyvärr. Men, som tur är finns det många torsdagkvällar på ett år.

För att inte frångå mina principer så slänger jag in en liten fågel på slutet.

Tänk att det måste ha funnits grönfinkar också tidigare i mitt liv och på min gård, men jag har aldrig förr sett någon!

Träning på torsdag

Vallhundsuppvisningen på Olofsfors Bruk gick över förväntan. Hundarna, Big,Rina och Kelly skötte sig så väldigt bra trots att jag hade en ljudanläggning på magen, som gjorde att jag nog hade mycket konstig röst för små hundöron.

Jag började med att visa vallningens grunder och slutade med något som jag tränat en hel del: En hund börjar fösa och får sen ligga, sen startar jag den andra hunden och kör fåren runt den liggande hunden. Till sist lägger jag också hund nummer två och låter den tredje köra slalom runt de två liggande hundarna. Det lyckades! I och med det var ju succén total.
Det är verkligen roligt med vallhundsuppvisning. Samtidigt är det ju bra att få passa på att varna publiken för att köpa en Border Collie till att ha enbart som sällskapshund. Den informationen är mycket viktig att få ut i alla sammanhang.

Min lilla rundmagade dotter Maria följde med och hjälpte mig sälja lite skinn- och ullprodukter, som jag hade med. Tack så mycket för det! Mia är så gullig och trevlig att ha med sig på sådana evenemang och hon är dessutom en mycket duktig försäljare, så dagen gick med vinst för oss.

Jag hade med mig kameran till Olofsfors, men i stridens hetta glömde jag ta kort...

Så det blir några fåglar i stället. Det börjar ju bli en vana.

Överst syns en Rödvingetrast som hälsar på i trädgården lite nu och då.

Här bredvid två gulliga Grönsiskor.

Vallhundsträningen återupptas nu på torsdag igen, efter en veckas uppehåll.

Juicepressning

Alla vet ju hur nyttigt det är med frukt och grönsaker, men ofta är det det vi slarvar med. Det kan också många gånger vara svårt att få barnen att äta grönsaker.
Då är det smart att göra frukt- och grönsaksjuice. Barnen kan vara med och blanda i det de vill ha med i sin juice och jag vet själv efter min förkylning hur gott det är med färskpressad apelsin- och citronjuice.

Titta in på den här länken

Juicepress

Här finns mycket intressant information och tips om hur man på bästa sätt gör sin egen grönsaks- eller fruktjuice. Dessutom finns det många bra recept på juicer.

Fredagsträningen

Det är lite osäkert om det blir träning på fredag kväll. För att ni inte skall åka i onödan så ring mig först. Om jag inte går att nå på 0663-21016 så försök på min mobil 070-521 86 81.




Jag såg en liten Bofink i Husum i morse. Lite suddig bild, men jag blev så glad när jag såg den. Det är mammas favoritfågel och efter att mitt intresse för fåglar väckts har hon varje lördag, när vi talas vid, frågat om jag sett en Bofink.
Nu har jag det!

Ändrad vallhundsträning

Som det ser ut nu på SMHI så varnas det för regnskurar fredag, lördag och söndag. Eftersom vi har väldigt mycket hö som ligger slaget ute på åkrarna antar jag att vi måste rulla balar för fullt nu. Därför hinner jag antagligen inte med vallhundsträningen på torsdag kväll.
Dessutom är det alldeles för varmt både för hundar och får. Det ser ut som att det skall bli svalare på fredag, så jag ändrar träningen till fredag kväll kl 18.00.

Lite om mycket i sommarvärmen!

Först av allt en underbar bild tagen av Joakim på Tarmos Nero och Ninas Lot. Båda två är efter Rina och det syns ju! Titta in på Joakims sida

http://www.j-f.se/favourites/20070701_vallning_nina

så ser ni fler fina bilder från när Tarmo och Joakim tränade hos Nina i söndags. Av de rapporter jag fått av Nina verkar det ha gått himla bra för både Nero och Jimi. Kul!

När ni ändå är inne på Joakims bildsida måste ni se hans fågelbilder under rubriken Några fåglar på samma sida. De är lite utöver det vanliga kan jag säga. Fantastiska bilder!

Mina fågelbilder känns lite skruttiga i jämförelse. Men här kommer en i alla fall. När jag var ute vid havet en tidig morgon fann jag denna tjusiga familj.

På tal om fåglar så har expertisen kommit med en kvalificerad gissning vad gäller den fågel Nina fotade. Ni hittar den i ett tidigare inlägg här i bloggen. Man har enats om att det är en smådopping.

Jag fick dessutom i dagarna en rapport från Arnold som meddelar att nu vallar Spot hans kvigor med bravur. Det var verkligen kul att höra. "Keep up the good work" Arnold och Spot! Vi skall se om jag inte skall hinna komma upp igen när det lugnar ner sig lite med höskörd och annat som upptar dagarna just nu.