Lite av varje

Oj, så många tävlingsmöjligheter Angervallarna kommer att anordna under 2008. Jag var just inne på deras hemsida och där står följande:
Viätt:
Nyland 23 maj kl 13.00 klass IK-2 (del I av VI i Anger-cupen)
24 maj kl 09.00 klass IK-2 (del II av VI i Anger-cupen)
6 juni kl 13.00 klass IK-2 (del III av VI i Anger-cupen)
7 juni kl 09.00 klass IK-2 (del IV av VI i Anger-cupen)
13 juni kl 13.00 klass IK-2 (del V av VI i Anger-cupen)
14 juni kl 09.00 klass IK-2 (del VI av VI i Anger-cupen)
Sollefteå:
25 juli, klass IK-2 och VP
26 juli, klass CK & IK-1
27 juli, klass CK & IK-1

Det här är ju väldigt bra för oss i Norrland. Dels därför att vi får komma igång tidigt med tävlandet vilket innebär att även norrlänningar kommer att ha en chans att meritera sig till Sverigecupen. Dels därför att vi i Norrland tidigare har kommit igång så sent att hundar och förare inte varit helt igång förrän fram i september-oktober. Jag tycker också att det är mycket viktigt att få testa av hundarna tidigt på säsongen i en tävling för att verkligen veta vad man skall träna på under sommaren.

Så tillbaka till den globala uppvärmningen: Eftersom det är så svårt för oss i Norrland att cykla eller utnyttja kollektivtrafik när vi skall ta oss till affären eller jobbet har jag fått lite tips om hur man skall köra bil. Tydligen skall man försöka hoppa över växlar när man växlar upp. Det här är något nytt. Det lärde jag mig aldrig på körskolan. Man skall försöka växla från ettan direkt upp till trean och vidare direkt upp till femman. Man skall alltså utesluta tvåan och fyran. Bra tips!
Dessutom skickar vi tydligen ut betydligt mindre avgaser om vi kör i 80 istället för 100. Det här kan man ju tänka på. Det är ju bra att kunna hjälpa till. Skall man köpa ny bil kan man tänka på att köpa en miljöbil kanske.
En kul idé jag hörde var att fylla Saharaöknen med solceller! Ja det borde ju ge energi!

Vilken härlig dag!

Så väldigt trevligt det blev med träning i solsken igen! Det var länge sedan - både med träning och solsken. Jag tycker det varit mest regn, dis och blåst den här vintern annars. Det var också mycket trevligt att så många ville komma och träna. Lille Sid, ovan, tände till ordentligt och jobbade väldigt fint. Kul för Jenny, som kom med honom. Nu har hon en vallhund!

Joakim tog denna fina bild på Macky. Han har verkligen en härlig stil, men idag när jag var ute märkte jag att hans eye bara blir starkare och starkare. Jag undrar jag, om jag inte måste låta honom vara från fåren en månad eller så. Han låser sig gärna i sitt stirrande och jag tycker han är för liten för att ställa krav på. Bäst är kanske att ta en paus och låta honom växa på sig lite.

Lite senare dök Lars-Olof upp med Rex. Oj, vilken härlig vallhund Rex kommer att bli. Han jobbar redan nu mycket moget och är i arbetssätt mycket lik min Macky. Det som skiljer något är att Rex är en otroligt stöddig liten krabat. Han har väldigt stort tryck på tackorna och det finns inte en chans att de kan sätta sig över honom trots att han bara är 3 mån gammal. Tackorna såg direkt att han menar "flytta på er eller DÖ"! Så det var bara att lyda. Lars-Olof berättade att Rex redan börjat arbeta på nöt och det förstår jag att han klarar. Han har ett enormt självförtroende. Om nu inget händer Rex under uppväxten kommer han att bli en mycket stark nöthund.

Vi var många fler igår, men för mig är det nu allra roligast att rapportera om valparnas framsteg.

Jag läste i lördagens DN att en skotsk polisstation nu bloggar om sin i särklass yngsta rekryt: en schäfervalp. Konstapel Mike Keenan hos Taysidepolisen är handledare åt den sex veckor gamla schäfervalpen som fått en egen blogg. Här kommer man att kunna följa valpens utveckling och träning mot att bli tuff brottsbekämpare. Spana in hans blogg: Taysidepolisen.

Träning

Det ser mycket gynnsamt ut på väderfronten, tycker jag. Alldeles säkert får vi bra väder när vi nu startar träningen igen i morgon. Vi börjar som vanligt kl 11.00 och kom ihåg att ta med eget fika.

Nu har jag börjat få in tips på hur vi skall kunna hjälpa till med att få växthuseffekten och den globala uppvärmningen att stagnera och helst dra sig tillbaka. Här kommer några:

Vi skall helst inte flyga utan istället välja tåg. -Aj aj här får jag problem när mamma och jag skall till Barcelona i mitten av Mars.
Säg nej till reklam i brevlådan. -Dels sparas skogen och dels blir det färre transporter på vägarna med timmer.
Försök att inte använda bilen. Gå, cykla eller ta buss. -Det här är svårt för oss i Norrland, men man kan ju försöka samåka så långt det går.
Välj ekologiska produkter i affären. -Vid produktion av ekologisk mat används inte konstgödsel. Konstgödsel kräver mycket energi i produktion och transporter.
Ta med egen kasse till affären istället för att köpa plastkasse varje gång. -Här sparar man dessutom pengar själv!
Sopsortera så klart! -Mycket kan återanvändas.

Fortsätt att skicka mig förslag. Alla tas tacksamt emot. Jag hoppas få till en lång lista här i bloggen.

Den globala uppvärmningen

Jag har fått lite tidningsutdelarjobb denna vecka. Tydligen har bilen pajat för ett av de ordinarie buden. Jag är tacksam för det, för jag tycker faktiskt det är riktigt roligt att dela ut tidningen.
Under tiden jag delade ut tidningen inatt/morse tänkte jag på att det är en underlig vinter vi har i år. Det finns nästan ingen snö i Husum! Visserligen var det lite kallare i natt, men i övrigt så känns det som att dela ut tidningen på sommaren. Det är inga som helst problem att komma intill postlåderna med bilen.
Jag får med mig en Dagens Nyheter hem när jag delar ut tidningen. Det är intressant att få läsa den ibland. Idag fanns det en artikel med rubriken "Smältande isar hindrar isbjörnars vandringar". Artikeln berättar om att isbjörnarna i ryska Arktis tillbringar somrarna på Wrangels ö i Norra ishavet. När vintern kommer vandrar de normalt in till fastlandet när isen lagt. Men inte i år! Tom Arnbom, isbjörnsexpert på Världsnaturfonden besökte området i december och när han åkte hem veckan före jul hade isen fortfarande inte lagt. Isbjörnarna var fast på ön.
Ett utdrag ur artikeln: "Havsisen mellan Wrangels ö och fastlandet har de senaste tio åren smält allt tidigare och lagt sig allt senare på hösten. Det betyder att isbjörnarna fastnar längre på sin sommarö. Svältperioderna blir allt längre eftersom de inte kan komma ut på isen och fånga säl".

Visst känner man sig maktlös när man läser sånt här? Vad i hela friden skall jag göra?
En man som verkligen gör mycket är Al Gore. Han är beundransvärd och jag är mycket glad att han fick Nobelpris i fjol.
Men vad skall jag göra? Jag vill inte lämna över en förstörd jord i arv till lille Gustav och hans framtida barn. Har ni några idéer?

Macky

Nu har det börjat hända saker här kan jag säga. Nu börjar fåren bli väldigt spännande!

Jag har undvikit att låta Macky leka med de andra hundarna ett tag, för jag har sett att han börjat eyea och valla på dem. Det vill jag försöka undvika med den här valpen. Det har bara varit mig och fåren Macky har fått ha kul med ett par veckor nu.

Det jag kan se redan idag är att valpen kommer att få en härlig stil. Det är egentligen inget konstigt med det, för både Kelly och Big går ju snyggt. Macky jobbar dessutom väldigt lugnt. Han försökte först gå runt och göra små hämt, men det var lite kusligt när han kom på andra sidan och fåren tittade på honom och han upptäckte att han var ensam där. Nu har han kommit på att det är mycket bättre att sätta fast dem i hörn! Det finns inte en chans för tackorna att försöka smita iväg i sidled för då är han snabbt där.

Han kommer att få göra som han vill ett bra tag till. Nu handlar det bara om att tända till ordentligt och bli mycket stark. Det vi troligtvis måste ha koll på i framtiden är eyet. Han ramlar gärna ihop och ligger och stirrar på fåren. Det är mycket möjligt att det kommer att gälla för de andra valparna också.

Nu har vi perfekt underlag här, så helt säkert kommer vi att kunna träna på lördag. Kl 11.00 träffas vi och jag hoppas att alla Mackys syskon kan komma då också. Jag kommer inte att skicka ut några extra mail till er om det. Jag räknar med att ni alla har koll på min blogg!

Johan Ludvig Nyrén

Min syster, Karin Wiik, har gått en 5 p-kurs i släktforskning på Mittuniversitetet i Härnösand på distans. Slutuppgiften hon gjorde handlar om vår farfarsfar Johan Ludvig Nyrén. Det var verkligen en intressant läsning. Tänk att man kan få reda på så mycket när man släktforskar! Det var mycket intressant att få läsa om min farfarsfar och om livet på den tiden. Min syster har verkligen gjort ett gediget forskningsarbete. Mycket väl godkänt!

Så här skriver Karin i sin inledning:
"Det går en historia i släkten att min farfarsfar, Johan Ludvig Nyrén, växte upp i Forshaga i Värmland och blev adopterad där. Han gifte sig och fick flera barn, men några av dem dog tidigt. Han slutade sina dagar som överlärare i Kristinehamn i Värmland.
Hur var hans liv egentligen? Vad levde han i för tid? Vad hände i hans familj – och vad hände i samhället i hans närhet?"

Genom att studera husförhörslängder, församlingars kyrkoarkivs födelse- och dopböcker, inflyttningslängder, utflyttningslängder, död- och begravningsböcker, bouppteckningar, inskrivningshandlingar har Karin kunnat få en bild av vår farfarsfars liv. Det här är Karins summering:
"Jag tycker jag har haft tur som hittat så många gamla handlingar. Om de inte hade sparats hade jag aldrig fått den bakgrund till de olika händelserna i Johan Ludvigs liv. Det hade i alla fall blivit mycket svårare att få en bild av honom.
Min bild av Johan Ludvigs liv är att han föddes helt oplanerad av en kvinna som mycket tidigt förlorade sina föräldrar. Hon sökte kanske trygghet och gifte sig med en bonde och hemmansägare. Han tyckte nog att barnen skulle hjälpa till på gården i stället för att gå i skolan. Han var nog heller inte så välvilligt inställd till hustruns oäkting. En oäkting som verkligen ville utbilda sig. Det ordnades så att han fick komma till en familj som kunde ta hand om honom på ett bra sätt och som då inte hade några egna barn. Han hörde inte hemma någonstans. Han hade ingen gård han skulle ta över efter sin far.
På seminariet pratade säkert hans kamrater om framtiden. Ett led i det var säkert att byta efternamn, något som flera seminarister gjorde. Han gifte sig vid 29 års ålder och lyckades skapa sig ett gott liv, dock kantat av många tragedier. Han förlorade tre barn och sin mor under loppet av 11 år."

Karin har hittat mycket mer än detta att berätta om farfarsfar Johan Ludvig men det är nog mest intressant för henne, min bror och mig. Tack Karin!
Nu förstår jag i alla fall att släktforskning kan vara mycket stimulerande när man börjar med det. Jag hade tidigare ingen aning om vem min farfarsfar var och det var mycket intressant att få lära känna honom.
Släktforskning är kanske något att satsa på vid sidan av vallhundsträning och fågelskådning.

Fint besök

Vilket väder! Även om det inte hade varit isigt ute så hade det inte varit trevligt att träna idag. Det som är bra med det här är ändå, att om det nu fryser på lite så kommer halkan att vara borta. Jag tyckte jag såg i tidningen att det skall bli kallare senare i veckan. Då kommer det nog att bli träningsmöjligheter igen. Jag hoppas verkligen det, för jag har fått så många rapporter om valparna. Jag skulle så gärna vilja träffa dem till helgen. Lille Lukas, eller Rex, som husse och matte kallar honom, vallar tydligen kalvar för fullt. Helt otroligt! Jag skulle så gärna vilja se om valparna tänder på mina får. Jag har försökt lite då och då med Macky, men det vill sig inte riktigt än. Någon gång ibland glimtar det till, men ändå inte. Nåja, man får väl ge sig till tåls. De är ju fortfarande inte så många veckor gamla.

Mia och Gustav kom och hälsade på idag. Det var så länge sedan jag såg dem, mer än 2 veckor! Det har hänt så mycket på den tiden. Nu går det verkligen att busa med honom. Jag försökte lära honom säga "mooor-mooor" och då skrattade han som bara den. Undrar vad det var som var så roligt med det. Mor-mor är väl ett mycket viktigt ord?

Jag försökte fota honom också, för nu var det länge sedan Gustav var med i min blogg. Men, han är lika svårfotad som valparna var. Han rör sig hela tiden och bilderna blir bara suddiga. Den här bilden blev i alla fall acceptabel.

Inställd träning

Tyvärr finns det inte en chans att träna på lördag. Det är alldeles för isigt överallt. Vad är det för konstig vinter vi har? Är det den globala uppvärmningen som spökar? Vi får väl hoppas att det bara är en enstaka underlig januari det här. Sånt har ju hänt förr. Om det bara blir lite rimligt väder veckan som kommer får vi inrikta oss på träning nästa lördag.

Flyttning

Nu har jag kommit tillbaka från Uppsala/Stockholm. Egentligen kom jag på lördag kväll, men jag har varit alldeles för trött för att orka blogga. Då förstår ni hur trött jag varit!
Jag har hjälpt min son Magnus med flyttning från Uppsala till huvudstaden och det var verkligen ingen dans på rosor. Att köra bil i Stockholm har inte varit något jag drömt om, men nu har jag gjort det. Vi kom lite fel första vändan och var tvungna att passera centrum för att komma till hans lägenhet på Sibyllegatan. Huh! Nu har jag kört bil runt Sergels torg och slottet. Samtidigt som jag körde där försökte Magnus sig på lite sight-seeing. Det var inte det lättaste; hålla ordning på filer och trafik och under tiden se alla sevärdheter! Jag tror jag får återkomma till Stockholm och ta tunnelbana eller vandra till fots.
Men, nu är allt som vanligt igen och man kan börja fundera på det här med vallning. Jag planerar att starta vallhundsträning på lördag igen. Tyvärr så töar det så man kan tro att det är april och inte januari. Risken finns att underlaget inte håller i träningshagen. Jag återkommer på fredag med en rapport.

Sid

Anette och Jenny, som köpte lille Sid, skickade den här gulliga bilden. Visst platsar den i min blogg? Nog förstår vi att Sid skall få ha roligt med agility när han blir stor. Nu gäller det bara att få Stor- och Lillmatte intresserade av vallning också, så kommer Sid att ha mycket att göra framöver.
Synd nu bara att det regnar igen. Träningshagen har haft mycket bra underlag en tid, men nu blir det kanske halt igen. Visserligen går det att gå ut på åkrarna och valla med de mer rutinerade hundarna, men valparna måste vi nog släppa i träningshagen. Helgen om två veckor tänkte jag att vi skulle köra igång igen så vi har ju lite tid på oss att få bättre underlag.

Träning hos Nina

Igår for Kaj och jag iväg till Nina för att testa av hundarna. Jag tycker inte det är möjligt att bara gå hemma och träna och sedan tro att det skall gå bra när man far bort och tävlar. Man måste med jämna mellanrum ut och träna på andra får och andra marker.

Hos Nina var det möjligt att få skicka på mycket långa hämtningar ute på åkrarna. Det är otroligt att vi har så lite snö att man kan träna långa hämt och fråndrivningar i januari! Nina ställde ut uppe vid vägen, tack för det, och jag drog iväg ner emot sjön för att skicka hundarna. Big hade först svårt att upptäcka de vita fåren mot den vita snön. Men, då han väl fick syn på dem var det ingen konst. Han tog alla kommandon och det gjorde även Kelly och Rina, så jag är mycket nöjd med dem. Det verkar inte vara så mycket jag behöver träna för att få dem klara för tävling. Jag tror att jag behöver finslipa lyssnandet på långt håll och träna upp konditionen. Kelly skall få dela lite mer och sen skall det väl vara klart.

Det var en mycket kall, blåsig och ruggig dag så bilderna blev inte bra alls. Det var dåligt ljus antar jag. Ovan ser ni i alla fall Nina med sin nya lilla tikvalp. Hon är bara 3 mån och jobbade himla fint. Kul för Nina. Det där blir nog en trevlig tik att jobba med.John dök också upp med sina hundar Sky och Dell. Det var verkligen trevligt att träffa John igen. Jag har inte sett hans hundar på många år. Här en bild på Dell:

Det var en mycket trevlig dag. Tack Nina och Leif, som alltid ställer upp när man vill träna. Kul var det också att hundarna tog mina kommandon. Då skall jag väl anmäla mig till tävling då.

På torsdag åker jag ner till Uppsala och Stockholm för att hjälpa min son Magnus att flytta. Jag räknar med att jag måste stanna till söndag. Det tar lite tid att flytta och flyttstäda. Jag får hoppas att det blir bra väder till helgen för jag gillar inte att köra bil på vintern i halka och snöstorm. Det betyder att det dröjer ytterligare en vecka innan träningsträffarna startar igen. Men sen måste vi komma igång. Man kan ju inte vila hur länge som helst!